Jag blev kär i en spökstad
Jag sitter i mitt urplockade rum i Tampa för sista gången. Har packat, har städat, har gråtit, har kramats och köpt varma kläder. Det känns bara så konstigt. Att min säng aldrig mera kommer vara min säng eller att packa ner sitt lilla liv igen i två resväskor. Jag kommer att åka till flygplatsen imorgon vid 10 på förmiddagen. Är supernervös och taggad och livrädd över att tappa bort mig själv nånstans under mellanlandningen i Texas. Nejmen det kommer gå jättebra. Vi hörs på andra sidan.